Under mitten av 1930-talet var det uppenbart en ständig kamp om makten både inom och utanför regeringen. Regeringen var splittrad och hölls bara ihop av Phraya Phahons personlighet. Huvudfigurerna i kampen var försvarsminister Phibun och utrikesminister Pridi.

Trots att Pridi fortsatt att vara mäktig och populär hade hans inflytande på den inhemska politiken och ekonomin minskat och Phibuns stjärna var i stället på uppgång. Det fanns till och med folk från den ursprungliga revolutionära gruppen som ogillade Phibun. Hans fiender spred rykten om att Phibun hade planer om att, liksom Napoleon en gång haft, själv ta över tronen.

Efter hand blev nationalförsamlingen allt mera påstridig och motsatte sig speciellt de höga militära anslagen och utnämnandet av militärer till civila ämbeten. Det bildades en liten men viktig opposition primärt bland Pridis anhängare och bland oppositionella från nordöst.

Utanför regeringen, i byråkratin och militären, surrade det ständigt rykten om kupper och Phraya Songs onda ande, som näst efter Phraya Mano hade varit huvudmålet för kuppen 1933, svävade över regeringen. Maktkampen nådde sin kulmen åren 1937-1938 då känslorna kom i svallning över en rad ärenden. Under en stor del av 1937 skakades Bangkok av en den tidigare nämnda skandalen med den förstatligade kungliga egendomen.

Den 7 november 1937 hölls direkta val till nationalförsamlingen och väldigt få av de tidigare representanterna från 1933 blev återvalda, förutom oppositionsmedlemmarna från nordöst. 2 462 535 personer röstade vilket motsvarade 40.2 procent av väljarkåren. De tre viktigaste personerna bland de återvalda representanterna från nordöst var Liang Chaiyakan เลียง ไชยกาล (1896-1986) från Ubon, Tiang Sirikhanth (Tiang Sirikhan) เตียง ศิริขันธ์ (5 december 1909-12 december 1952) från Sakon Nakhon och Thong-in Phuriphat (Thongin Phuriphat) ทองอินทร์ ภูริพัฒน์ (9 maj 1906-4 mars 1949) från Ubon.

(Liang Chaiyakan)

(Tiang Sirikhanth)

(Thong-in Phuriphat)

Med endast elva veteraner på den valda sidan av nationalförsamlingen var det inte så konstigt att nykomlingarna höll sig tysta i början. Efter att ha blivit varma i kläderna under året gjorde de sina röster hörda i ett budgetärende i september 1938 som tvingade regeringen att avgå den 11 september.

Nya allmänna val hölls den 12 november 1938. Liksom tidigare fanns det ännu inga politiska partier och alla kandiderade som oberoende kandidater. 2 210 332 personer röstade vilket motsvarade 35 procent av väljarkåren. Phraya Phahon gjorde därefter ett nytt försök att bilda en regering, men i december 1938 förlorade Phahonregimen en förtroendeomröstning i nationalförsamlingen angående en budgetfråga.