Sovjet sade att man inte kunde stödja Siams upptagande i FN så länge de båda länderna inte hade diplomatiska förbindelser med varandra. Dessutom krävde de att den gamla siamesiska antikommunistlagen från 1933 skulle avskaffas. Enligt denna kunde man dömas till 10 års fängelse om man befanns vara kommunist. Kina krävde också restriktionerna mot den kinesiska minoriteten i landet och begränsningar av den kinesiska invandring skulle tas bort.

I september 1946 utbröt kravaller i Bangkok mellan kineser och den siamesiska polisen. Det krävdes många offer på bägge sidor och i flera dagar var det kaos i den kinesiska stadsdelen av Bangkok. Chungkingregimen protesterade kraftigt mot den thailändska regimens behandling av kineserna och det fruktades att Kina ville lägga in veto mot Siams anslutning till FN. Slutligen, efter 10 dagar, återupprättade siamesiska och kinesiska ledare ordningen och samarbetade för att upprätthålla ordningen i staden, men liksom 1910 orsakade en organiserad och militant kinesisk minoritet oro hos den siamesiska befolkningen.

Den kinesiska och siamesiska regeringen löste så småningom sina problem och diplomatiska förbindelser mellan Siam och Kina upprättades i september 1946. De siamesiska myndigheterna återinförde de flesta av de rättigheter som kineserna haft före 1939 och fastställde invandringskvoten till 10 000 om året. Kinesiska skolor fick åter öppnas och kinesiska medborgare fick samma rättigheter som andra utlänningar bosatta i Siam.

En tids hjärtlig vänskap mellan Kina och Siam följde och våren 1947 bildades den Thai-kinesiska vänskapsföreningen (Samakhom Mitraphap Thai-Chin) สมาคมมิตรภาพไทย-จีน där Pridi blev en framträdande medlem.

Det är anmärkningsvärt att det inte hade etablerats formella diplomatiska förbindelser mellan de båda länderna tidigare, trots en lång tradition av handel mellan de båda rikena. Kineserna hade redan tidigt på 1900-talet försökt öppna diplomatiska förbindelser, men siameserna hade varit rädda att detta skulle medföra möjligheter för kineserna att blanda sig i Siams inre angelägenheter.

Kina som tillhörde segermakterna i andra världskriget och Siams vilja att bli rehabiliterat efter kriget var de viktigaste anledningarna till denna politiska förändring. Trots detta fanns rädslan för de lokala kineserna kvar, djupt rotad hos de flesta siameser.