Valen den 4 april 1976 gav Seni Pramojs Demokratiska parti 114 (+42) av 279 parlamentsplatser. Därefter kom partiet Chart Thai med 56 (+28), Kukrit Pramojs Social Action Party med 45 (+27) och Social Justice Party med 28 (-17) platser. Röstdeltagandet uppgick till 44 procent. Vänsterpartierna, där Socialist Party of Thailand ingick, gjorde ett mycket dåligt val och behöll få av sina tidigare platser. Socialist Party of Thailand förlorade hela 13 av sina tidigare 15 platser. Hur övriga småpartier klarade sig kan du se i slutet av denna artikel.

Kukrit hade ställt upp i en valkrets i Bangkok som dominerades av militären och han förlorade till en man vid namn Samak Sundaravej (Samak Suntharawet) สมัคร สุนทรเวช (13 juni 1935-24 november 2009). Samak Sundaravej hade gått med i Demokratiska partiet 1968. Med sina nära kontakter i militären hade han blivit en politisk avvikare på högerkanten i sitt parti.

En av Samaks starka sidor var hans retoriska förmåga. Han blev känd för att han ofta lyckades smutskasta sina motståndare, i stället för att svara på deras frågor. Enligt Handley var Samak en av drottning Sirikits favoriter. Samak kommer du att få läsa mycket om längre fram.

Den 21 april återvände Seni Pramoj till makten då han lyckades bilda en koalition bestående av fyra partier från centrum till höger. Senis koalition bestod av hans eget parti Demokratiska partiet, Chart Thai, Social Justice och Social Nationalist party som fått 8 platser i valet.

Seni försökte balansera de olika rivaliserande militära fraktionerna genom att utse Kris Sivara till försvarsminister och Pramarn Adireksarns män som biträdande försvarsministrar. Kris Sivara hade avgått som överbefälhavare den 30 september 1975. Den 1 oktober 1975 hade Boonchai Bamroongpong (Bunchai Bamrungphong) บุญชัย บำรุงพงศ์ (8 november 1915-12 september 1995) utsetts till ny överbefälhavare. Han skulle bli kvar på sin post till den 30 september 1976.

Den 28 april 1976, bara några få dagar efter att Kris Sivara blivit försvarsminister, dog han av en hjärtattack. Ett rykte spreds om att Kris blivit förgiftad. Då Seni blivit av med den moderata Kris fanns det inte längre någon som kunde stoppa de extrema krafterna inom armén. Samak Sundaravej blev biträdande inrikesminister och skulle snart bli känd för att förfölja och arrestera vänstersympatisörer.

Seni blev närmast handlingsförlamad på grund av konflikter inom koalitionen. Han blev heller inte speciellt framgångsrik då det gällde att lösa de allvarliga problemen med oron i nationen och att genomföra ekonomiska reformer. Liksom sin bror insåg Seni att Thailand var tvunget att skapa bättre förbindelser med sina kommunistiska grannar Laos, Kambodja och det återförenade Vietnam och på längre sikt också med Kommunistkina.

Visserligen skilde sig Senis politik inte speciellt mycket från Kukrits, men Seni tonade ner retoriken och försökte hitta en kompromiss angående den amerikanska närvaron i landet. Han fick inte något stöd för sina försök att få till en överenskommelse med USA då överbefälhavaren motsatte sig detta.

Radio och TV, som alla var statligt ägda och ofta kontrollerade av militären, intensifierade sin antivänsterpropaganda och attackerade Seni Pramoj medan Pramarn Adireksarn och Samak Sundaravej började arrestera vänsteraktivister.