Måndagen den 17 september 2012 offentliggjordes sannings- och försoningskommissionens rapport angående de politiska oroligheterna 2010. I rapporten uppmanades Thaksin att sluta arbeta politiskt. Detta för landets bästa och för att underlätta den nationella försoningen. Du kan hitta en komplett engelsk översättning av kommissionens rapport i de externa länkarna under ”Sannings- och försoningskommissionens slutrapport.”

Tisdagen den 13 frågade man premiärminister Yingluck om hennes uppfattning om uppmaningen till Thaksin att ge avkall på sina egenintressen med tanke på landets bästa. Yingluck svarade att hon hade förtroende för kommissionen och att hennes bror skulle följa uppmaningen. Samtidigt betonade premiärminister Yingluck att hennes bror hade arbetat hårt i landets intresse då han varit premiärminister.

Kommissionen hade också bett regeringen att skynda långsamt med att ändra författningen. I rapporten uppmanades till omfattande offentliga utfrågningar eller paneldiskussioner för att nå fram till ett beslut om vilka delar av författningen som skulle ändras och de möjliga effekterna av detta. En folkomröstning skulle sedan hållas för att få stöd för föreslagna författningsändringar.

Angående artikel 112 i strafflagen (lagen om majestätsbrott) hade sannings- och försoningskommissionen uppfattningen att straffen som utdömdes var stränga och inte i proportion till brotten. Lagens tolkning var också oklar, vilket gjorde det möjligt för att utnyttja den för politiska syften. Därför uppmanade kommissionen regeringen att ha modet att ändra artikel 112. Detta måste dock göras med försiktighet för att undvika eventuella konflikter.

Lördagen den 22 september uppmanade Pheu Thais vice talesman Jirayu Huangsap regeringen att bilda en ny kommission för att undersöka det politiska våldet 2010. Jirayu sade att anhöriga till de rödskjortor som dödats och skadats under april-maj 2010 var missnöjda med den rapport som publicerats den 17 september. Han berättade att parlamentsmedlemmar för Pheu Thai från mer än 20 provinser i norr, nordöst och centralslätten hade mottagit klagomål från anhöriga till rödskjortorna om att kommissionens rapport var partisk.

De var missnöjda över att rapporten lade stor vikt vid "männen i svart" och deras påstådda förbindelser med UDD. Kommissionens rapport hade dock fått stöd från andra håll i sin konklusion att både UDD och den dåvarande regeringen varit ansvariga för våldsutvecklingen. Partimedlemmarna i Pheu Thai skulle diskutera kraven om en ny sanningskommission då de skulle träffas under tisdagen. Den nya kommissionen skulle bestå av medlemmar som var opartiska, tillade Jirayu.

Tisdagen den 25 september samlades omkring 100 rödskjortor från gruppen Rak Chiang Mai 51, ledda av Worawut Rujanapinand framför hotellet Warorot Grand Palace โรงแรมวโรรสแกรนด์พลาเลช i Chiang Mai för att visa sitt missnöje mot kommissionens rapport. Liksom Jirayu Huangsap menade Worawut också att rapporten var partisk. Framförallt vad det angick kommissionens åsikt om grundorsakerna till den politiska oron och den sociala splittringen under de tidigare sju åren. Worawut gjorde ett uttalande på gruppens vägnar där man bad regeringen och kommissionen att gå med på sex krav;

1. Sannings- och försoningskommissionen skulle förklara hur man resonerat då man valde medlemmarna till kommissionen. Detta eftersom personer som stod nära PAD hade blivit invalda, men där inte en enda rödskjorta hade blivit medlem.

2. Sannings- och försoningskommissionen måste visa allmänheten vilka bevis man hade för sin uppfattning att Thaksin Shinawatra och rödskjortorna var grundorsaken till det som hänt.

3. Regeringen skall vänta med att godkänna rapporten. Tidpunkten var inte den rätta då kommissionens slutsatser inte kunde accepteras av flera parter eftersom rapportens innehåll inte stämde med verkliga fakta.

4. En ny sannings- och försoningskommission med deltagande från samtliga parter, inklusive läroanstalter och världsomspännande människorättsorganisationer, skulle bildas för att ta reda på fakta i förbindelse med nedslaget 2010.

5. Sannings- och försoningskommissionens rapport får i dagsläget inte användas för juridisk eller politisk vinning.

6. Sannings- och försoningskommissionen måste offentligt redovisa sina utgifter.

Efter att ha uttalat sig sade Worawut att hans grupp skulle dra igång en kampanj för att samla in minst 50 000 underskrifter i befolkningen för att förmå alla partier att avstå från att acceptera kommissionens rapport. Underskrifterna skulle sedan lämnas över till premiärminister Yingluck Shinawatra, oppositionsledaren Abhisit Vejjajiva, talmannen Somsak Kiatsuranont och sannings- och försoningskommissionens ordförande Khanit na Nakhon.