Forntid - Sydostasien före och under taifolkens ankomst
Hariphunchai

Monfolket hade bildat en utlöpare till Dvaravatiriket i norr, med centrum omkring dagens Lamphun och Chiang Mai. Riket, som kallades Hariphunchai, kan ha grundats av religiösa män runt mitten av 700-talet.

I ärlighetens namn finns det väldigt varierande tidsangivelser för Hariphunchais grundande. Det finns källor som är så specifika att de anger tiden för grundandet till den 19 februari 661 och andra säger 629, 654, 769 eller början på 800-talet. Källorna är dock ofta överens om att det handlade om före detta munkar som grundare. Att staden grundats på 600-talet är numera starkt ifrågasatt av många historiker och har ändrats till omkring 750.

Anledningen till expansionen var, enligt taikällor, buddhistisk mission. Hariphunchai hade nära kontakt med Lavo (Lopburi) i söder och ska ha vänt sig till den buddhistiske regenten här för att be om en regent. Denne skickade då sin dotter som begav sig till Hariphunchai, med ett stort följe mon, och etablerade en dynasti som skulle vara fram till mitten av 1000-talet.

Denna mystiska drottningens namn var Camadevi (Phra Nang Chammathewi) พระนางจามเทวี och hon ska ha bosatt sig i Lamphun. Enligt Chiang Mais krönika (Tamnan Phuen Müang Chiang Mai) ตำนานพื้นเมืองเชียงใหม่ regerade hon här i 50 år och dog 92 år gammal. Jag har valt att berätta om Camadevis legendariska ursprung i artikeln efter denna.


(Porträtt föreställande Camadevi)

Olika källor har olika födelseår och regeringstider för Camadevi. En bok vid namn Chinnakanmalipakon ชินกาลมาลีปกรณ์ säger att hon regerade i sju år 662-679. Manit Vallibhotama säger att Camadevi var född 623 och regerade i 17 år 662-679 och att hon dog 715, 92 år gammal. En annan källa säger att Camadevi dog 731, 89 år gammal. Hon bör då ha varit född omkring 642. Ytterligare en källa säger att Camadevi var född 673. En mer trovärdig tidsangivelse säger att Camadevi grundade sin dynasti 767-768.

Enligt legenden om Camadevi (Tamnan Chammathewi Wong) ตำนานจามเทวีวงศ์, som översatts och redigerats av Suttavari Suwannapat (Sutthawari Suwannaphat) สุทธวารี สุวรรณภาชน์, var hon född 633 och regerade i 29 år 659-688 och att hon dog 731, omkring 98 år gammal.

Camadevi sägs ha haft med sig en berömd Buddhastatyett till Hariphunchai, Kristallbuddhan (Phra Se Tang Khamani พระเสฅังคมณี eller Phra Kaeo Khao พระแก้วขาว), som du kommer att få höra mer om längre fram. Kristallbuddhan som är en av Thailands heligaste buddhastatyetter finns i dag i templet Wat Chiang Man วัดเชียงมั่น i Chiang Mai. Se även "Sukhothai och Lan Na," "Lan Na och Laos tidiga historia," artikeln "Mangrai erövrar Hariphunchai."


(Kristallbuddhan)

Både under och efter denna mondynasti betraktades Hariphunchai som ett kulturellt och religiöst centrum dit buddhistmunkar reste för studier. Palikrönikan Camadevivamsa (Tamnan Chammathewiwong) ตำนานจามเทวีวงศ์ handlar om hur Hariphunchai grundades av Camadevi och om hennes efterträdare under de kommande 500 åren. Krönikan, som dateras till omkring 1410, skrevs av en buddhistmunk från Lan Na. Hans namn var Phra Bodhirangsi Mahathera (Phra Phothirangsi Maha Thera) พระโพธิรังษี มหาเถระ.

En staty av Camadevi finns idag i distriktet Mueang Lamphun i provinsen Lamphun. Invigningen av monumentet ägde rum den 2 oktober 1962 och leddes av den unge kronprinsen Vajiralongkorn (Chao Fa Maha Wachiralongkon) จ้าฟ้ามหาวชิราลงกรณ์.


(Camadevis monument i Lamphun)

Camadevis efterföljare var också buddhister och källorna säger att kungarna byggde många tempel och andra religiösa objekt. Enligt Chiang Mai-krönikan Jinakalamali (Chinnakanmali-pakon) ชินกาลมาลีปกรณ์ var det en kung vid namn Athitayarat (Athittayarat) อาทิตยราช som byggde Wat Phra That Hariphunchai วัดพระธาตุหริภุญชัย i stadens centrum. Året anges till 1044.

Andra viktiga satellitstäder till Hariphunchai var Wiang Tha Kan เวียงท่ากาน, Wiang Mano เวียงมโน, som var rikets nordligaste stad, och Wiang Tho เวียงเถาะ, som var rikets sydligaste stad. Där Wiang Tha Kan låg finns det kvar rester av en jordvall och en vallgrav och i Wiang Mano finns det mindre rester kvar av stadens jordvall och vallgrav. Wiang Tho blev förmodligen till stor del förstörd av Pingflodens strömmar och här finns bara basen av en jordvall kvar.

En del källor talar om flera krig mellan Lavo och Hariphunchai under perioden 925-927, men denna tidsangivelse och olika uppgifter skiljer sig åt beroende på källan.

En källa berättar att Hariphunchais kung drog söderut för att anfalla Lavo och att Lavos kung därför begav sig norrut för att möta hotet. Detta ska ha fått kungen i Nakhon Si Thammarat att blanda sig och han anlände sjövägen och anföll det försvagade Lavo. Han lyckades också med att ockupera riket.

Lavos styrkor fortsatte därefter norrut och man lyckades faktiskt erövra Hariphunchai. Hariphunchais kung begav sig då söderut och han slog sig ned i Phraek Si Racha (Mueang Phraek Si Racha) เมืองแพรกศรีราชา i det nuvarande distriktet Sankhaburi สรรคบุรี i provinsen Chai Nat. Praek Si Racha är faktiskt Sankhaburis gamla namn.

Kungen av Nakhon Si Thammarat utnämnde sedan sin son till regent i Lavo och han försökte erövra Hariphunchai utan att lyckas. Jag vet inte vad som hände med honom efter det. En källa säger dock att Hariphuinchais tidigare kung lyckades störta Nakhon Si Thammarats regent och ta över makten själv.

Tidigt på 1000-talet hotades Hariphunchai av ett khmerrike som expanderade västerut och erövrade Lavo. Khmererna invaderade senare också Hariphunchai utan att lyckas med sin erövring. Det är troligt att denna attack leddes av khmerkungen Suryavarman I.

Det bröt ut krig igen tidigt på 1100-talet när Athitayarat var kung i Hariphunchai och attackerade khmererna i Lavo. En del av dessa strider inträffade förmodligen när Suryavarman II var kung i Kambodja. Hariphunchai stod emellertid som förlorare och Lavo hämnades genom att genomföra tre attacker mot Hariphunchai. Hariphunchai lyckades dock stå emot samtliga gånger och detta följdes av en tid av fred.

Riket Hariphunchai blomstrade under en period på över 130 år, från cirka 1157 till 1292. Enligt mina källor kan de sista kungarna i riket ha varit tai. Enligt mina källor erövrade kung Mangrai (Phaya Mangrai) พญามังราย, i det framtida riket Lan Na, Hariphunchai år 1292. Du kan läsa om hur detta skedde i avsnittet "Konungariket Lan Na" i boken "Sukhothai och Lan Na" samt i artiklarna "Kung Mangrai (1259-1317)" och "Mangrai erövrar Hariphunchai".

En annan källa säger att Mangrai erövrade Hariphunchai år 1281 och använde staden som sin huvudstad i fyra år. Samma källa säger att Camadevis dynasti varade fram till mitten av 1000-talet, då staden möjligen evakuerades på grund av en koleraepidemi.


Stavningsvarianter;

Camadevi; Cama, Chamadevi, Chamthewi, Chamdevi, Chama Dewi, Chamadevi, Channa Devi, Channadevi, Jamadevi, Jamathewi, Jam Thewi, Phanangjamatevi, Phra Nang Cham Thewi.

Kristallbuddhan; Phra Sae Tang Kamani, Phra Se Tang Khammani, Phra Kaeo Khao.

Wat Chiang Man; Wat Chiang Mun.

Camadevivamsa; Cāmadevivaṃsa, Chamadevi Vamsa, Chamadevivongs, The Legend of Cāmadevivaṃsa, The Legend of Queen Cama.

Phra Bodhirangsi Mahathera; Phra Maha Thera พระมหาเถระ, Phra Mahathera Bodhiramsi.

Athittayarat; Adityaraja, Athittayarai (felaktigt?), Phaya Athittarat, Phra Chao Athittayarat พระเจ้าอาทิตยราช.

Wat Phra That Hariphunchai; Phrathat Hariphunchai.

Wiang Tha Kan; Wiang Takan.

Phraek Si Racha; Praak Sriracha.

Sankhaburi, distriktet; Amphoe Sankhaburi อำเภอสรรคบุรี, Mueang San, Sanburi, Sawankhaburi.

Mangrai; Cao Manglai, Chao Manglai, Mangrai Rachakuman มังรายราชกุมาร, Mengrai เม็งราย, Mengri, Menkri, Muang Rai, Mung Rai, Paw Khun Mengrai, Pho Khun Mengrai Maharat พ่อขุนเม็งรายมหาราช, Poh Khun Mengrai, Phya Mangrai, Phya Muang Rai.

Denna artikel senast uppdaterad: 2024-04-13, 08.28
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.