En legend som handlar om en viss Khun Borom ขุนบรม är kanske ett folkminne från denna tid. Denna legend berättas av laofolket, eller laotierna (majoritetsbefolkningen i Laos), och liknande berättelser finns också hos grannfolken.

Enligt legenden var människorna under jordens tidiga historia ociviliserade, primitiva och våldsamma och hade ännu inte börjat med jordbruk. Människornas otacksamhet mot den gudomlige anden gjorde denna så förargad att han lät jorden översvämmas. Endast tre hövdingar överlevde. Dessa tre hette Khun Khan ขุนคาน, Khun Khek ขุนเค็ก och Khun Pu Lang Song (Pu Lang Choeng) ปู่ลางเชิง. De underkastade sig denne gud och fick bo hos honom i himlen, intill översvämningen så småningom upphörde.

Därefter fick de tre återvända till jorden. De fick med sig en buffel som de använde för att plöja upp risfält på den stora slätten runt Dien Bien Phu i nuvarande norra Vietnam. När detta var klart dog buffeln. Från dess näsborrar växte det upp en enorm planta med kolossala pumpor, varifrån det snart hördes ljud. När de väldiga pumporna öppnades vällde människor ut från dem för att befolka jorden. Laotierna säger att ur de hål som gjordes med rödglödgade eldgafflar kom den mörkhyade urbefolkningen och ur de hål som gjordes med mejsel eller stämjärn kom de mer ljushyade laotierna.

Med hjälp av den högste guden lärde sig de tre hövdingarna att bygga hus och odla ris och inte minst hur man skulle uppföra sig. Befolkningen växte så snabbt att guden snart insåg vikten av att hjälpa dem med en regent. Så han skickade sin egen son, Khun Borom, som anlände till jorden med hovfolk och lärare, verktyg, hantverk och konst.

Enligt legenden regerade Khun Borom från staden Mueang Thaeng i det tidigare omtalade området med samma namn. Se även den tidigare artikeln ”Taifolken i Yonok,” i detta avsnitt.

Två av Khun Boroms hustrur hade den höga drottningstiteln mahesi มเหสี. De hette Nang Et Khaeng นางเอ็ดแคง och Nang Yomphala นางยมพาลา. Nang Et Khaeng fick fyra söner och Nang Yomphala fick tre. Förutom dessa sju sägs Khun Borom ha haft ytterligare två söner med andra hustrur. Det finns dock källor som säger att Nang Et Khaeng och Nang Yomphala fick tre söner vardera.

Efter 25 år som regent utnämnde Khun Borom sina sju viktigaste söner att härska över olika delar av taivärlden. Det finns dock källor som säger att Khun Borom skickade ut alla sina nio söner. Jag har dock valt att hålla mig till de sju söner som jag har information om;

1. Nang Et Khaengs äldste son, Khun Lo ขุนลอ, skickades iväg för att grunda Mueang Sava (Mueang Sawa) เมืองซวา, alternativt Mueang Chawa เมืองชวา. En del källor använder stavningen Muang Sua. Mueang Sava är också känt under namnet Sri Sattanak (Si Sattanak) ศรีสัตตนาค som till sist blir känt som Luang Prabang. Khun Lo anses ha varit Luang Prabangs (Laos) förste kung (r. 698-780).

I Mueang Sava ska sedan 19 kungar ha regerat efter Khun Lo. Här finns det dock en källa som säger att 21 kungar regerade efter Khun Lo. Den siste av dessa hette Khun Vang (Khun Wang) ขุนหว่าง. Han efterträddes 1271 i sin tur av en kung som du kan läsa mer om längre fram i ”Sukhothai och Lan Na,” avsnittet ”Laos tidiga historia,” artikeln ”Det blivande kungariket Laos.” Både Chiang Mais och Ayutthayas första kungar påstås vara ättlingar till Khun Boroms yngre söner.

Här kan det vara intressant att veta att den tidigare omtalade Khun Wichitmatra, med hjälp av Luang Prabangs kungliga krönikor, lyckats identifiera Nanzhaokungen Pi-lo-ko som Khun Borom! Namnet Pi-lo-ko hade han fått av kineserna, enligt Khun Wichitmatra.

2. Nang Et Khaengs andra son, Thao Phalan ท้าวผาล้าน, skickades iväg till Xishuangbanna (Sipsong Phan Na). Han är även känd som Thao Yi Phalan ท้าวยี่ผาล้าน eller Khun Phalan ขุนผาล้าน. Thao Phalan skickades iväg för att grunda alternativt erövra Mueang Hotae เมืองหอแต med en rad olika alternativa namn såsom Mueang Nongsae เมืองหนองแส, Mueang Tho (Mueang Taho) เมืองต้าหอ, Mueang Prakhueng เมืองประคึง och eller Mueang Hua Tae เมืองหัวแต.

3. Nang Et Khaengs tredje son, Thao Chusong ท้าวจุสง, med det alternativa namnet Thao Sam Chusong ท้าวสามจูสง, skickades iväg till en region som förmodligen låg i norra centrala Vietnam (provinsen Nghe An?). Thailändska Wikipedia säger att han skickades iväg för att grunda Mueang Kaeo Chong Bua เมืองแกวช่องบัว eller Mueang Bua Chum เมืองบัวชุม.

En annan källa talar om att han erövrade Mueang Chunlani เมืองจุลนี, eller dagens laotiska provins Houaphanh. Houaphanhs alternativa namn är Mueang Huaphan Thangha Thanghok เมืองหัวพันห้าทั้งหก. En tredje källa säger att Thao Chusong regerade över Tung Kea (Tang Kia) ตังเกี๋ย, som låg mellan Houaphanh och Tonkin och en fjärde källa talar om Mueang Kotthae Phaen Pom เมืองโกดแท้แผนปม i dagens Vietnam.

4. Nang Yomphalas förste son, Thao Khamphong ท้าวคำผง eller Kham Fong คำฟอง, utsågs till regent över det senare riket Chiang Mai (Lan Na). Han är även känd som Khun Saiphong ขุนไสพง eller Thao Saiphong ท้าวไสผง. Thailändska Wikipedia säger att han skickades iväg för att grunda Mueang Yuan Yonok Chiang Saen เมืองยวนโยนกเชียงแสน. En del källor menar att Thao Khamphong kan vara identisk med den tidigare nämnde taihövdingen Singhanawat. Se även artikeln ”Taifolken i Yonok.”

5. Nang Yomphalas andre son, Thao In ท้าวอิน, utsågs till regent över Lavo (Lopburi)-Ayutthaya. Han är också känd som Khun Ngua In ขุนงั่วอิน eller Thao Ngua In ท้าวงัวอิน. Han skickades iväg för att grunda Mueang Ayothaya เมืองอโยธยา. Namnet härstammar från staden Ayodhaya i norra Indien som var hjälten Ramas stad i det hinduiska eposet Ramayana รามายณะ. Han skickades till området vid Nakhon Pathom och Ratchaburi där det ännu finns rester av gamla städer.

6. Nang Yomphalas tredje son, Thao Kom ท้าวกม eller Thao Krom ท้าวกรม, skickades iväg för att grunda Hanthawaddy (Pegu). En källa kallar området för Mueang Mon เมืองมอญ eller Mueang Hongsa เมืองหงสา. Thao Kom är även känd som Khun Lok Klom ขุนลกกลม eller Thao Lok Klom ท้าวลกกลม. Thailändska Wikipedia säger att han skickades iväg för att grunda Mueang Chiang Khom เมืองเชียงคม eller Mueang Inthapat เมืองอินทปัต. En annan källa anger istället området till Kanchanaburi och Suphanburi och inte alls till Hanthawaddy.

7. Thao Chuang (Thao Chueang) ท้าวเจื๋อง eller Chet Chuang (Chet Chueang) เจ็ดเจื๋อง eller เจ็ดเจือง, som var den yngste sonen, skickades iväg för att grunda Muang Phuan Xiang Khouang på Krukslätten (Thung Hai Hin) ทุ่งไหหิน. Han är också känd som Chet Choeng เจ็ดเจิง (เจ็ดเจือง). Vem som var Thao Chuangs mor känner jag för närvarande inte till.

Thao Chuang blev furstendömet Muang Phuans förste regent i Xiang Khouang-dynastin ราชวงศ์เชียงขวาง. Den thailändska Wikipediasidan om Muang Phuan nämner sedan ytterligare 51 regenter i detta furstendöme.