Vägen tycktes nu öppen för Chaophraya Kalahom att ta över tronen, men Yamada ville inte acceptera detta. Kanske hade japanerna avlagt ett löfte till den tidigare kung Songtham om att bara acceptera hans ätt som tronföljare. Chaophraya Kalahom placerade därför kung Songthams yngre son Athittayawong (augusti 1629-september 1629) på tronen på tronen med titeln Somdet Phra Athittayawong สมเด็จพระอาทิตยวงศ์.

Den 10 eller 11 år unge kungen, eller hans följeslagare, var emellertid oförsiktig nog att visa misstro mot förmyndarregenten Chaophraya Kalahom och planerade att arrestera honom. Detta blev förödande för Athittayawongs egen del och han fick bara sitta på tronen i 36 dagar innan han också röjdes ur vägen. Andra källor talar om 28 respektive 38 dagar. Då Chaophraya Kalahom attackerade palatset flydde Athittayawong och sökte skydd i ett kloster. Han hämtades tillbaka till palatset med våld där han förklarades vara ovärdig kronan och regentskapet eftersom han övergett sitt palats!

Det finns en litet annorlunda version om hur Chaophraya Kalahom tog makten. Chaophraya Kalahom skulle ha övertygat sina anhängare och adeln om att ge honom fullständig makt och utse honom till andrekung. Han blev därefter också utsedd till regent och krönt som andrekung. Därefter bestämdes det att det inte kunde få finnas två kungar i samma rike och Athitthayawong blev avrättad!

Athittayawong blev sedan, liksom sin bror, ihjälslagen vid Wat Khok Phraya. Förmodligen enligt den tidigare nämnda "säckmetoden." Därmed var Sukhothaidynastin ett avslutat kapitel.