Torsdagen den 22 maj 2014 rapporterade Reuters nyhetsbyrå att den thailändska armén, under överbefälhavare Prayut Chan-o-cha, hade genomfört en militärkupp och tagit kontroll över regeringen. För att landet snabbt ska kunna återgå till ett normalläge har nationella rådet för fred och ordning (khana raksa khwam sangop haeng chat) คณะรักษาความสงบแห่งชาติ, bestående av armén, det kungliga flygvapnet och polisen tagit över makten klockan 16.30 den 22 maj 2014, sade Prayut Chan-o-cha i ett uttalande.

Nationella rådet för fred och ordnings engelska namn var National Council for Peace and Order (NCPO) och jag kommer därför ofta att använda förkortningen NCPO.

Landets författning, förutom den del som gällde monarkin, hade tillfälligt satts ur spel. Det rådde utegångsförbud klockan 22.00-05.00 i hela landet och folksamlingar med fler än fem personer var förbjudna. Prayut Chan-o-cha berättade att armén skulle återställa ordningen i landet och genomföra reformer. Alla thailändare måste hålla sig lugna och alla regeringsanställda måste fortsätta arbeta som vanligt, sade han i nationell TV. En talesperson för militären berättade att man beordrat den tillförordnade premiärministern Niwatthamrong Boonsongpaisan och hans ministrar att kontakta armén.

Enligt Reuters hade militären stoppat TV- och radiokanaler från att sända som vanligt och de var i stället tvungna att sända material som de fick av militären. Under lördagen hade kuppmakarna återigen tillåtit de flesta TV-kanalerna och radiostationerna att återuppta sina ordinarie sändningar. Den svenska ambassaden i Bangkok uppmanade svenska medborgare att vara mycket försiktiga och uppmärksamma och undvika demonstrationer, eller platser med militär närvaro.

På kvällen lördagen den 24 maj meddelade NCPO att senaten var upplöst och att den nationelle polischefen Adul Saengsingkaew hade omplacerats till en icke aktiv tjänst vid premiärministerns kansli. Även Tharit Pengdit från departementet för särskilda utredningar (DSI) och Nipat Thonglek, som var ständig sekreterare vid försvarsministeriet, blev omplacerade till icke aktiva tjänster.

Den vice nationelle polischefen Watcharapol Prasarnrajkit utsågs till ställföreträdande nationell polischef. En annan vice nationell polischef, general Chatchawal Suksomjit (Chatchawan Suksomchit) ชัชวาลย์ สุขสมจิตร์ (24 oktober 1954-) blev ansvarig för DSI och general Surasak Kanjanarat (Surasak Kanchanarat) สุรศักดิ์ กาญจนรัตน์ (7 september 1954-), som varit vice ständig sekreterare vid försvarsministeriet, blev nu istället ständig sekreterare.

(Chatchawal Suksomjit)

(Surasak Kanjanarat)

Militären hade börjat kalla in fler personer för samtal och det handlade nu inte enbart om politiker. De som vägrade att infinna sig hotades med fängelse och/eller böter, men trots detta vågade en del personer ändå att trotsa militären. Bland dessa fanns Pheu Thais partiledare Charupong Ruangsuwan, som man trodde hade gömt sig någonstans i nordöstra Thailand, och den prominente Japan-baserade thailändske akademikern Pavin Chachavalpongpun.

Du kan läsa mer om Pavin Chachavalpongpun längre fram i artikeln ”Juntan och korruptionsskandalerna (12 oktober 2015).”

Den 26 juni drog Thailands utrikesministerium in passen och utfärdade arresteringsorder för sex personer, som trotsat militärjuntans kallelser och som man trodde hade flytt utomlands. Det handlade om Charupong Ruangsuwan, Jakrapob Penkair, Sunai Jullapongsathorn, Chatwadee Amornpat (Chatwadi Amonphat) ฉัตรวดี อมรพัฒน์, Ekkapob Luera (Ekkaphop Luera) เอกภพ เหลือรา och Attachai Anantameak (Atthachai Anantamek) อรรถชัย อนันตเมฆ (22 april 1965-).

(Chatwadee Amornpat)

(Ekkapob Luera)

(Attachai Anantameak)

Ekkapob hade uppenbarligen flytt redan före militärkuppen, efter att ha anklagats för majestätsbrott. Först till Kambodja, där han uppenbarligen inte kände sig säker, och sedan till Nya Zeeland.

Militären hade kort tid efter kuppen häktat över 100 av de 155 personer som de kallat till sig. De flesta av dessa var politiker. Det sades att de behandlades väl och att de skulle släppas fria inom några dagar när situationen lugnat ner sig. Häktningarna hade fördömts av internationella människorättsgrupper och FN. Under tiden verkade greppet om media stramas åt och ledande redaktörer för 18 Thailand-baserade tidningar kallades till ett möte med NCPO söndagen den 25 maj.

Efter internationella påtryckningar meddelade Prayut Chan-o-cha att han skulle presentera en tillfällig ny författning och en provisorisk regering senast i september 2014. Den 23 juni 2014 tillkännagavs det att Wissanu Krea-ngarm (Witsanu Khrueangam) วิษณุ เครืองาม (15 september 1951-), som var en ansedd föreläsare i juridik vid Chulalongkornuniversitetet, hade utsetts som ansvarig för utarbetandet av en tillfällig författning.

(Wissanu Krea-ngarm)

Wissanu hade tidigare varit biträdande premiärminister i Thaksins regering, men hade avgått före kuppen 2006. Som juridisk expert hade han arbetat för flera tidigare regeringar.

Wissanu skulle assisteras av Pornpetch Wichitcholchai (Phonphet Wichitchonlachai) พรเพชร วิชิตชลชัย (1 augusti 1948-), som också var föreläsare i juridik vid Chulalongkornuniversitetet. Pornpetch var känd för sitt misslyckade försök att utvidga majestätsbrottslagen till att omfatta samtliga medlemmar i kungahuset, inklusive kronrådet!

(Pornpetch Wichitcholchai)

Den 22 juli 2014 fick general Prayut en audiens hos kung Bhumibol i sommarpalatset Klai Kangwon, där han presenterade den nya tillfälliga författningen. Efter att kungen hade godkänt och signerat den trädde den i kraft och publicerades i Royal Gazette.

Den 20 augusti 2014 utsågs polisgeneralen Somyot Poompanmoung till ny nationell polischef. Han skulle ersätta Watcharapol Prasarnrajkit som skulle gå i pension i september.