Under ett besök i Paris 1947 hade kung Bhumibol träffat den thailändske ambassadörens dotter Sirikit Kitiyakara (Mom Ratchawong Sirikit Kittiyakon) หม่อมราชวงศ์สิริกิติ์ กิติยากร (12 augusti 1932-) för första gången.

(Sirikit Kitiyakara)

I toppmenyn under ”Kungligheter, övriga personer och kuriosa,” avsnittet ”Kungafamiljen i Thailand” och artikeln ”Den kungliga familjens bakgrund (Del 2)” kan du läsa mer om händelser vid den här tiden. Där har jag också berättat om kung Bhumibols allvarliga bilolycka i oktober 1948 och hur den bidrog till den spirande romansen mellan Sirikit och Bhumibol.

Den 24 mars 1950 återvände kungen och hans förlovade till Thailand med det danska fartyget MS Selandia ซีแลนเดีย. Det handlade om ett nytt fartyg med samma namn, som jag berättat om tidigare. Kort tid efter hemkomsten kremerades Bhumibols bror, Rama VIII.

(Selandia)

(Rama VIII:s kremering)

Kungen och Sirikit gifte sig fredagen den 28 april 1950 och Bhumibol kröntes officiellt en vecka senare den 5 maj. Hans officiella titel blev Phra Bat Somdet Phra Chao Yu Hua Bhumibol Adulyadej Maharat (Phra Bat Somdet Phra Chao Yu Hua Phumiphon Adunyadet Maharat) พระบาทสมเด็จพระเจ้าอยู่หัวภูมิพลอดุลยเดชมหาราช. Kung Bhumibol blev därmed den sjunde och tills vidare den sista kungen som fick tillnamnet Maharat (den Store). I samband med den storslagna kröningen den 4-5 maj benådades 2 000 fångar och släpptes fria.

(Kungen och drottningen på kröningsdagen den 5 maj 1950)

Efter det kungliga giftermålet blev Sirikits far Nakkhatra Mangala Kitiyakara (Mom Chao Nakkhatramongkhon Kitiyakon) หม่อมเจ้านักขัตรมงคล กิติยากร (4 januari 1897- 11 februari 1953) medlem i kronrådet.

(Nakkhatra Mangala)

Den 6 juni 1950 återvände Bhumibol och Sirikit till Schweiz. 

Prinsarna och kronrådsmedlemmarna Alongkot och Nakkhatra Mongkol Kitiyakara dog 1952 respektive 1953 och ersattes i kronrådet av Mom Luang Dej Sanidwongse (Mom Luang Det Sanitwong) หม่อมหลวงเดช สนิทวงศ์ (18 februari 1898-8 februari 1975) och Luang Suranarong (Thongchai Chotikasathian) หลวงสุรณรงค์ (ธงไชย โชติกเสถียร). En prins vid namn Vivatchai Chaiyant (Mom Chao Wiwatchai Chaiyan) หม่อมเจ้าวิวัฒนไชย ไชยันต์ (29 april 1899-22 augusti 1960) blev också medlem i kronrådet. Vivatchai blev senare upphöjd till Phra Ong Chao.

(Mom Luang Dej Sanidwongse)

(Luang Suranarong)

(Vivatchai Chaiyant)