Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Ruiner från den portugisiska bosättningen i Ayutthaya
Portugiserna kommer till Ayutthaya (1511)

Vasco da Gama วาสโก ดา กามา (cirka 1460 eller 1469-24 december 1524) och hans män rundade Godahoppsudden (Laem Haeng Khwam Wang) แหลมแห่งความหวัง 1497. Därefter seglade de utmed Afrikas östkust innan de seglade rakt över Indiska oceanen (Mahasamut India) มหาสมุทรอินเดีย mot Calicut (Khalikhat) คาลิคัต i Indien. Den 20 maj 1498 var de framme.

Vasco da Gamas ankomst till Calicut markerade början på portugisernas seglatser som skulle föra dem vidare till Sydostasien, Kina och Japan. Det berättas att portugiserna tillfrågades om vad de sökte efter i denna del av världen och de lär ha svarat ”kristna och kryddor”. De hittade inte det förstnämnda, trots sägnerna om Johannes Prästens kristna rike, men de lastade sina skepp fulla med peppar.

Snart var portugiserna fast etablerade i Indien och Francisco de Almeida ฟรานเชสโก เดอ อัลมีดา (cirka 1450-1510) utnämndes till vicekung över de portugisiska besittningarna i Indien under perioden 1505-1509. 1510 blev Goa (Kua) กัว portugisernas bas, eller huvudstad, i Indien.

Det dröjde inte länge innan portugiserna kastade blickarna längre österut i sitt sökande efter kryddor, siden och porslin. Den 1 september 1509 anlände fyra eller fem portugisiska skepp, under befäl av Diogo Lopes de Sequeira ดีโอโก โลเปซ เดอ เซเกอีรา (1465-1530), till Malacka.

Staden regerades då av sultan Mahmud Shah (Mamut Cha) มะหมุด ชาห (r. 1488-1511), som formellt var vasallfurste till Ayutthaya. Men i realiteten var hans rike självständigt. Sequeira överlämnade ett brev från den portugisiske vicekungen till sultanen och fick tillstånd att gå i land och idka handel.

I början betraktades de som ett exotiskt inslag, men snart började de lokala indiska köpmännen ana oråd angående portugisernas egentliga avsikter. Primärt var de ett hot mot deras handel och rykten hade också hunnit före dem, som berättade om grymheter som de utsatt den muslimska befolkningen på Malabarkusten (Malaba) มะละบาร์ för.

De indiska handelsmännen lyckades till sist övertala sultanen att göra ett överraskande anfall mot Sequeiras fartyg. Portugiserna fick dock vetskap om planerna och alla som kunde lämnade i all hast hamnen med sina fartyg och började beskjuta staden.

Beroende på källan tvingades portugiserna lämna kvar ett eller två fartyg och ett tjugotal av sina landsmän. 60 portugiser skall ha mist livet. Efter att följande dag ha misslyckats i sina försök att få sina akterseglade portugisiska bröder utlämnade seglade de iväg. Men det skulle komma fler besök.

Det kan vara intressant att veta att en av de portugiser som lyckades komma undan senare blev den förste världsomseglaren. Hans namn var Ferdinand Magellan เฟอร์ดินานด์ แมกเจลแลน (1480-27 april 1521). Han skall ha blivit sårad då han försvarade sina landsmäns reträtt till fartygen.

Enligt en annan källa hade Sequeira inlett förhandlingar om handel med sultanen utan att de kunde komma överens. Sequeira lät arrestera några malajer ombord på sina fartyg och sultanen svarade med att låta mörda några portugiser som befann sig i land samt att arrestera några. Då Sequeira inte hade med sig en tillräckligt stor militär styrka för en attack på Malacka tvingades han därför segla därifrån.

Sequeira rapporterade senare till Afonso de Albuquerque อัลฟองโซ เดอ อัลบูเคิร์ก (1453-16 december 1515) om det inträffade. De Albuquerque hade efterträtt Almeida som vicekung 1509 och i maj 1511 seglade de Albuquerque själv mot Malacka med 17 eller 18 fartyg och en militär styrka på 1 200 man. Han kom dit via Sumatra den 1 juli 1511. Någon källa säger 19 fartyg och en annan källa säger 3 000 soldater.

En holländsk skildring, som skrevs långt senare, berättar hur portugiserna anlände till Malacka samma dag som ett bröllop firades mellan sultanen av Pahang och en dotter till sultanen av Malacka. De portugisiska fartygen styrde in i hamnen med sina flaggor och vimplar hissade, blåsandes i trumpeter samtidigt som de sköt salut. Under tiden åkte bröllopsgästerna runt i staden i en magnifik triumfvagn med trettio hjul.

Albuquerque begärde omedelbart att de portugiser som man tvingats lämna kvar 1509 skulle friges och att de skulle ha ekonomisk kompensation för de varor som de tvingats lämna kvar samma år. Efter viss tvekan överlämnades fångarna och förhandlingar inleddes, men de bröt snart samman.

De Albuquerque började därefter beskjuta Malacka för att testa stadens försvarsförmåga och den 25 juli gjorde han en landstigning och snart ökade kraven från de Albuquerques sida. Malacka skulle nu också erkänna Portugals (Prathet Potuket) ประเทศโปรตุเกส överhöghet.

När detta avslogs anföll portugiserna med full kraft. Malajerna var chanslösa mot portugisernas moderna vapen och i augusti 1511 föll Malacka. Många människoliv hade gått till spillo och förödelsen var stor i staden.

De Albuquerque, som visste att Ayutthaya betraktade Malacka som en vasallstat, beslöt sig för att skicka ett sändebud, Duarte Fernandes ดูอาร์เตช เฟอร์นานเดช, till Ayutthaya för att förklara situationen. Fernandes var en av Sequeiras män, som tidigare hållits fången i Malacka. Under tiden i fångenskap hade han lärt sig malaj.

Då de Albuquerque erövrat Malacka fanns det fem kinesiska djonker (rüa samphao) เรือสำเภา här. Två av dessa, som skulle till Ayutthaya, fick ta med sig en portugisisk ambassad under ledning av Fernandes.

Fernandes kom fram till Ayutthaya i oktober 1511 och anses allmänt ha varit den förste västerlänningen som besökte Siam. Kung Ramathibodi II mottog honom vänligt, trots portugisernas farhågor om det motsatta, och det verkar faktiskt inte som om Ayutthaya opponerade sig mot portugisernas ockupation av Malacka.

Fernandes skänkte kungen ett svärd med ett juvelbesatt handtag och han hade med sig ett brev från de Albuquerque, som skrivits i den portugisiske kungen Manuel I:s (r. 25 oktober 1495-13 december 1521) namn. Fernandes försäkrade siameserna att handeln i söder skulle få fortgå som tidigare, vilket var viktigt då Siam var en stor risexportör till området.

Under resan tillbaka, med samma djonker som de rest dit med, ledsagades Fernandes av en siamesisk ambassadör som hade med sig juveler och andra fina gåvor samt ett brev till kung Manuel I från Ramathibodi II. Ambassaden hade även med sig ett brev från kungen till vicekung de Albuquerque. I brevet gratulerade Ramathibodi II honom för erövringen av Malacka och där han erbjöd kung Manuel I och portugiserna all den hjälp som de önskade.

Det verkar dock som om Ayutthaya fortfarande principiellt hävdade sin överhöghet över Malacka, men Siameserna var inte inställda på att bekämpa portugisernas position där. Framförallt inte om portugisernas maktställning i Malacka kunde leda till att öka Siams utrikeshandel. Dessutom hade man nog att tänka på där hemma. Chiang Mai var fortfarande ett hot och kanske hoppades man också på hjälp från portugiserna i krigen mot grannen i norr.

I januari 1512 kom ännu en portugisisk ambassadör, Antonio Miranda de Azevedo อันโตนิโอ มิซานดา เด อเซเวโด, till Ayutthaya. Denna gång kom portugiserna landvägen. Hur en sådan resa över land kunde gå till är beskrivet längre fram i "Ayutthaya," "Samuel White," artikeln "Samuel reser till Ayutthaya (1677)." Azevedos uppgift var att samla information om handeln i regionen. Uppenbart skrevs det också ett fredstraktat mellan Portugal och Ayutthaya.

1516 kom en tredje ambassadör, Duarte Coelho ดูอาร์ต โกแอลโฮ (cirka 1485-7 augusti 1554), som befäste det gamla fredstraktatet och 1518 förhandlades det fram ett traktat om ”handel och vänskap” mellan Ayutthaya och Portugal. Därmed blev Portugal den första europeiska nationen som skrev ett handelstraktat med Ayutthaya.

Traktatet innebar att portugiser tilläts slå sig ner i Ayutthaya, Tenasserim, Mergui, Pattani och Nakhon Si Thammarat och de fick fullständig religionsfrihet. De fick också stora handelsprivilegier i de nämnda hamnstäderna. Till gengäld för alla dessa privilegier skulle portugiserna förse siameserna med skjutvapen och ammunition.

Portugiserna fick också lov att föra kristen mission i Ayutthaya och litet längre fram donerade kungen (Chairacha?) själv en större summa pengar till byggandet av den första kristna kyrkan i Ayutthaya. Kungen tillät dessutom Coelho att resa ett stort träkors på en framträdande plats i huvudstaden. Det skulle dock dröja ända till 1606 innan den förste portugisiske missionären kom till Ayutthaya.

Snart växte det upp ett portugisiskt samhälle söder om Ayutthayas murar som blivit känt som Mu Ban Potuket หมู่บ้านโปรตุเกส på thai. Många portugiser värvades med tiden till Ayutthayas krigsmakt i krigen mot grannrikena. Dessa portugiser bidrog med moderna vapen såsom musköter och kanoner och modern militär strategi.

Som motprestation för alla sina privilegier tillät portugiserna så småningom siameser att komma som lärlingar till deras och holländarnas vapensmedjor nere på Malackahalvön. Här lärde siameserna sig, förutom att gjuta kanoner, att bygga fort och inte minst att lära känna européernas mentalitet. Denna kunskap skulle de få stor nytta av i framtiden. Lärlingarna återvände hem som mästare och startade Ayutthayas egen vapenindustri.

Konsten att gjuta kanoner skulle en tid få stor betydelse under de kommande krigen mot Burma. Siameserna blev med tiden så duktiga på att gjuta kanoner att Japan i sin tur skickade lärlingar till Ayutthaya. Till gengäld fick Ayutthaya hjälp av japanerna på andra områden.

Det måste dock påpekas att portugiserna också sålde vapen och ammunition till Ayutthayas rivaler och därmed försvann något av siamesernas tidiga fördelar. Men skjutvapen hade ändå börjat göra sitt intåg, utan portugisernas hjälp, genom import från arabländerna och Kina.

Portugisernas ankomst till Siam verkar inte ha förändrat handeln i någon nämnvärd grad, utan kommersen med Malacka fortsatte på ungefär samma sätt som tidigare, fast nu med portugiserna som ny handelspartner.

Mellan 1500 och 1560 fördubblades dock sjöfartshandeln, men denna ökning berodde inte bara på kontakten med portugiserna utan lika mycket på de nya handelsförbindelserna med de muslimska staterna i söder, såsom Pattani, Aceh (Ache) อาเจะห์ på Sumatra och Banten บันเตน på Java. Siameserna tävlade faktiskt om denna handel med portugiserna. Lägg märke till att portugiserna kallade Banten för Bantam บันตัม.

De hundratals gamla kanoner som ännu kan beskådas i Bangkok och Nakhon Si Thammarat visar på den utveckling av krigskonsten som kontakten med portugiserna förde med sig.

Portugiserna menade att Ayutthaya var en av tre stormakter i Asien. De två andra var Kina och det indiska riket Vijayanagar (Chakkrawat Wichai Nakhon) จักรวรรดิวิชัยนคร.


Stavningsvarianter;

Godahoppsudden; Laem Kut Hop แหลมกู๊ดโฮป.

Vasco da Gama; Vasco do Gama, วาชกู ดา กามา, วาสโค ดา กามา.

Calicut; Kalikut, Kozhikode (Khosikhode) โคซิโคเด.

Francisco de Almeida; Francisco d'Almeida.

Diogo Lopes de Sequeira; Diego Lopez de Sequeira, Diego Lopes de Sequeira, Diego Lopez de Sequira, Diogo Lopez de Sequeira, Sequiera.

Ferdinand Magellan; Fernão de Magalhães.

Afonso de Albuquerque; Affonso d´Albuquerque, Afonso d'Albuquerque, Afonzo de Albuquerque, Alfoso d'Albouquerque, Alphonso d'Albuquerque, Aphonso d'Albuquerque, Dalboquerque, Don Monso de Albuquerque, อัลฟอนโซ ดาลบูเคิร์ก, อาโฟโซ ดาลบูเคอร์ก, อฟงซู ดึ อัลบูแกร์, อาโฟโซ ดาลบูเคอร์ก.
Alternativ levnadstid för de Albuquerque; 1462-1515.

Duarte Fernandes; Duarte Fernandez, ดูอาร์ต เฟอร์นันเดส, ดูอาร์เท เฟอร์นันเด, ดูอาร์ตึ ฟึนานดืช.

Antonio Miranda de Azevedo; Antonio de Miranda, António de Miranda de Azevedo, Antonio de Mizanda de Azevedo, António Miranda de Azvedo, อันโตนิโอ เด มิซานดา เด อเซเวโด.

Duarte Coelho; Duarte de Coelho, Duarte Coelho Pereira.

Aceh; Acèh, Acheh, Acheen, Atjeh.

Viyanagar; Bisnegar, Karnata, Vijayanagara, Vijayanagar, Viyanagara.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-10-30, 09.47
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.