Kung Narai hade länge oroats över att nederländarna, med hjälp av muslimska handelsmän, kunde tänkas försöka ta makten i Siam. Detta hade ju redan hänt i Indonesien. Redan 1644 och senast 1664 hade nederländarna, som tidigare nämnts, använt vapenhot mot Siam för att skaffa sig privilegier. Kungen hoppades därför att George White och Constantine Phaulkon skulle kunna övertala det brittiska Ostindiska kompaniet att göra Ayutthaya till bas för brittiska operationer i Sydostasien, för att minska hotet från nederländarna.

Det var därför som kung Narai hade påbörjat en charmkampanj mot det brittiska Ostindiska kompaniet, som han lyckades locka tillbaka. Han började ge engelsmännen extra god behandling, vilket innefattade ett bättre läge för deras handelsstation, gratis virke till byggnaderna, tennkoncessioner och Narai erbjöd sig att köpa engelskt ylletyg (i värmen!). Han gjorde också klart för engelsmännen att om de stärkte sin position skulle de få ta del av den japanska handeln. Dessutom föreslog kungen att engelsmännen skulle skicka soldater och ingenjörer till Siam.

Kompaniets representanter i Ayutthaya blev tagna på sängen och skrev hem om den plötsliga politiska kursändringen i Siam. I London däremot tog man det lugnt, då man inte riktigt kunde se hur detta kunde skapa större handelsvinster. Man hade heller inte några ambitioner om att spendera pengar på soldater och ingenjörer, men man skickade i alla fall iväg den tidigare omtalade Richard Burnaby till Ayutthaya 1678 för att förhandla. Han hade med sig ylletyg för 5 000 pund!

Richard Burnaby upptäckte att kompaniets faktori var oerhört vanskött och befann sig i ett kaotiskt tillstånd. Bokföringen var misskött, affärer hade gjorts på lösblad och ylletygerna från England gick inte att sälja. Personalen grälade inbördes och hade lånat pengar av kung Narai för sin privata handel, med kompaniets goda namn som säkerhet. Richard försökte ordna upp röran, men hamnade i bråk med en viss Lambton om några skulder, som skadat kompaniets rykte, och det hela slutade med att oredan bestod.  

George White försökte hjälpa Richard Burnaby att reda ut problemen och de arbetade tillsammans från mars till oktober 1679. Faktoriets problem förblev emellertid olösta och förhandlingarna ledde heller inte fram till det samarbete med engelsmännen som siameserna hade önskat.  

Narai skall 1678 ha erbjudit sig att lämna över Pattani till det brittiska Ostindiska kompaniet. Erbjudandet inte bara avslogs utan kompaniet hjälpte till och med Singora (Songkhla) då de revolterade mot Ayutthaya. Kung Narai insåg till sist att hans önskemål om ingenjörer, soldater, fartyg eller kapital från engelsmännen troligen inte skulle infrias.