Forntid - Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst
Funan och Chenla

Alla skrivna historiska källor från de första århundradena av Kambodjas historia har vi fått från kineserna. Under sina handelsresor i området skrev de om ett blomstrande kungadöme som bildats redan på 100-talet.

Kinesiska diplomater som besökte riket omkring 230 gav det namnet Funan (Anachak Funan) อาณาจักรฟูนาน. Namnet kan vara det kinesiska uttalet av det kambodjanska ordet phnom, vilket betyder berg. Men det finns andra källor som motsätter sig detta och har andra förslag.

Kineserna beskrev riket som genomkorsat av oräkneliga kanaler, vilket gjorde det möjligt för de kinesiska resenärerna att "segla igenom Funan" på väg till Malackahalvön. Rikets regenter skickade under en 300 år lång period gåvor eller tribut till de kinesiska härskarna. Kineserna nämner också det indiska inflytandet i regionen.

På 500-talet hade Funan sitt centrum i dagens södra Kambodja och södra Vietnam. Riket var ett tidigt handelscentrum och bildades förmodligen redan under det första århundradet av vår tideräkning. En del källor säger att Funan hade en viktig hamnstad i Mekongdeltat i södra nuvarande Vietnam. Hamnstaden är känd som Oc Eo (Müang Ok Kaeo) เมืองออกแก้ว.


(Funan och Chenlas utbredning år 400-500)


(Ruiner från Oc Eo)

Riket hade en stark indisk prägel där brahmanism (satsana phrom) ศาสนาพราหมณ์ och buddhism existerade sida vid sida. Termen brahmanism förklaras närmare längre fram i avsnittet "Buddhismen och den tidiga buddhismens historia," artikeln "Buddhismens tidiga historia."

Norr om Funan låg ett annat khmerrike vid namn Chenla, som var en vasallstat till Chenla. Chenlas utbredning omfattade lägre och mellersta delen av Mekongfloden och därmed vad som idag är norra Kambodja och södra Laos.

I början av 500-talet blev Chenla allt mäktigare och Funan försvagades allt mer beroende på inre oro och räder från Chenla. Till sist var det istället Funan som betalade tribut till Chenla och i slutet av 500-talet eller i början av 600-talet uppslukades Funan helt enkelt av sin tidigare vasallstat.

Några källor berättar att Funan betalade tribut till sina bröder i norr år 539 och om krig mellan de båda staterna under perioden 550-627. Därefter skall Funan ha blivit fullständigt uppslukat av Chenla 627. Chenla hade kanske sitt centrum vid dagens Champasak จำปาศักดื์ i nuvarande södra Laos.


(Provinsen Champasak)

Funan hade haft sin storhetstid under Kaundinya Jayavarman (Konthinya Chaiworaman) โกณฑิญญะชัยวรมัน (r. 484-514) och hade därefter snabbt försvagats under hans efterföljare Rudravarman (Rutworaman) รุทรวรมัน (r. 514-550).

Enligt en källa var Kaundinya en hindu som kommit med sin befolkning från ett område nära dagens Delhi (Deli) เดลี i Indien. Möjligtvis hade han fördrivits härifrån. Hursomhelst har han fått äran för att ha byggt upp den starkt Indienpåverkade hinduiska staten Funan.

Det var under den självständige Chenlakungen Bhavavarman I (Phra Chao Phawaworaman 1) พระเจ้าภววรมันที่ 1 (r. 550-600) som det utbröt krig mellan Funan och Chenla 550. Men här kan det vara intressant att veta att det finns källor som säger att Bhavavarman I var en prins från Funan, som gift in sig i Chenlas kungahus.


(Armé från Chenla)

Chenlakungen Bhavarman I sägs ha varit en sonson till den ovan omtalade Funankungen Rudravarman. Bhavavarman I hade gift sig med en prinsessa vid namn Lakshmi (Laksami) ลักษมี, som uppenbart varit tronarvinge. Det finns dock källor som inte stöder detta.

Enligt en engelsk Wikipediakälla så regerade följande kungar i Funan under kriget mellan Funan och Chenla; Pvirakvarman I (r. 550-600), Mhenteractvarman I (r. cirka 600-615) och Nteractvarman I (r. cirka 615-627).

Efter Bhavavarman I regerade hans bror kung Mahendravarman (Phra Chao Mohentharaworaman) พระเจ้ามเหนทรวรมัน (r. 600-616). Omkring 600 erövrade han delar av slätten vid floden Mun (Maenam Mun) แม่น้ำมูล, i nuvarande nordöstra Thailand. Mun är en biflod till Mekongfloden.


(Mun-floden)


(Floden Muns lopp)

Mahendravarmans inskriptioner har påträffats i provinserna Buriram บุรีรัมย์ och Surin i dagens Thailand. Det skall nämnas att Mahendravarman även är känd under namnet Chitrasena (Chitrasen) จิตรเสน.


(Buriram)

Kung Mahendravarman och hans efterträdare och son, Isanavarman I (Phra Chao Isanaworaman 1) พระเจ้าอีศานวรมัน 1 (r. 616-635), upprätthöll fredliga förbindelser med grannriket Champa i öster och Isanavarman gifte sig med en prinsessa från detta rike. Dessutom hade han cham-officerare i sin armé. Du kan läsa mera om Champa längre fram i detta avsnitt, artikeln ”Champa.”

Omkring 618 gjorde Isanavarman I Isanapura อิศานปุระ till Chenlas huvudstad. Staden är även känd som Sambor Prei Kuk (Sombo Phrai Kuk) สมโบร์ไพรกุก. Det var också under Isanavarman I:s regeringstid som Funan upplukades av Chenla 627.

En källa säger att Isanapura grundades 613 och en källa är så specifik att den säger att Chenla erövrade Funan 612-628.

Efter Isanavarman I regerade Bhavavarman II (Phra Chao Phawaworaman 2) พระเจ้าภววรมัน 2 (r. 639-657). Men det finns källor som talar om en kung med okänt namn som regerade mellan Isanavarman I och Bhavavarman II. Eller regerade han efter Bhavavarman och hette Candravarman?

Bhavavarman II efterträddes av sin son Jayavarman I (Phra Chao Chaiworaman 1) พระเจ้าชัยวรมัน 1 (r. 657-681). Men andra källor säger att han var en son till den ovan nämnde Candravarman!

Jayavarman I:s regeringstid blev ganska lugn och han lät bygga ett antal monument i området vid Vyadhapura (Wayathapura) วยาธปุระ (Jägarkungens stad). Vyadhapuras moderna namn är Banteay Prey Nokor (Banthai Phrai Nakhon) บันทายไพรนคร.

En del källor säger att Jayvarman I också lät bygga Vat Phu (Prasat Hin Wat Phu) ปราสาทหินวัดพู. Men historikern Mom Luang Manich Jumsai (Mom Luang Manit Chumsai) หม่อมหลวงมานิจ ชุมสาย (5 oktober 1908-3 januari 2009) har en annan uppfattning.


(Manich Jumsai)

Han menar att det ursprungliga Vat Phu byggdes av chamfolk, innan khmererna tog över området på 500-talet. Templet skall sedan ha återuppbyggts av khmererna omkring 1080. Ruinerna av detta tempel kan i dag beskådas i provinsen Champasak i Laos.


(Vat Phu)

Jayavarman I lämnade inte efter sig någon arvinge och riket skall efter hans död 681 ha delats mellan tre regenter. Men här talar andra källor om två regenter. Jayavarman I blev därmed den siste kungen i ett enat Chenla.

En av regenterna var Jayavarman I:s dotter, drottning Jayavedi (Phra Nang Chao Chaiwethi) พระนางเจ้าชัยเวที (r. 681-713). Men det finns källor som säger att hon var en syster till Jayavarman I. Men hursomhelst skall delningen av Chenla ha blivit fullständig 706.

Källorna nämner Vatten-Chenla (Chenla Nam) เจนละน้ำ i Mekongdeltat och Land-Chenla (Chenla Bok) เจนละบก längre uppför Mekong, som kanske låg i vad som idag är södra Laos och norra Kambodja.

En källa säger att Vatten-Chenla låg öster om sjön Tonle Sap (Thalesap Khamen) ทะเลสาบเขมร, med sin huvudstad Isanapura. Riket bestod av flera furstendömen inklusive det gamla Funan. Land-Chenla omfattade södra Laos och den norra stranden av Tonle Sap, vilket verkar ha varit det ursprungliga Chenlas territorium innan Funan erövrades.


(Fiske i Tonle Sap)

Vatten-Chenla skall ha varit inriktat mera på internationell handel medan Land-Chenla skall ha varit mera självcentrerat. Ständiga tronstrider fick Vatten-Chenla att splittras i inte mindre än fem mindre stater.

Drottning Jayavedi har efterlämnat en inskription i Angkor från år 713 där hon beklagade sig över kaoset i riket. Om hon fortsatte att regera efter 713 är okänt, men 716 lät en kung vid namn Pushkara, eller Pushkaraksha, göra en inskription. Han kan därför ha regerat 716-730.

Tronföljden och kungarnas namn efter Jayavedi är rörig. Det finns källor som säger att hon efterträddes av en kung vid namn Nripatindravarman, som inte får förväxlas med en långt senare Angkorkung med samma namn.

Samma källa nämner säger att denne kung efterträddes av Pushkaraksha och därefter av kung Rajendravarman I (Phra Chao Rachentharaworaman 1) พระเจ้าราเชนทรวรมัน 1 (r. ?-till 760/780). Därefter kom Mahipativarman (Phra Chao Mahipatiworaman) พระเจ้ามหิปติวรมัน (r. efter 780-?).

Men röran är inte slut här och en källa har följande kungar efter Jayavedi; Sambhuvarman (r. 713-716), Pushkarasha (r. 716-730) och sedan Sambhuvarman (r. cirka 730-760) igen. Därefter kom Rajendravarman I (r. cirka 760-780) och Mahipativarman (r. cirka 780-788).

774-802 invaderades Chenla från Java (Ko Chawa) เกาะชวา och på slutet av 700-talet dominerades det gamla Vatten-Chenla av en kung från Sailendradynastin (Ratchawong Sailen) ราชวงศ์ไศเลนทร.


(Java i Indonesien)

Den buddhistiska Sailendradynastin på centrala Java blomstrade under 700-900-talet. Det storslagna buddhistiska monumentet Borobudur (Boromphuttho) บรมพุทโธ byggdes under den här perioden.


(Borobudur)

Idag menar många historiker att Sailendradynastins konungadöme kanske är identiskt med riket Srivijaya (Siwichai) ศรีวิชัย. Detta rike kan du läsa mera om längre fram i artikeln ”Malajerna och Srivijaya.”

Händelsen som fick Java att erövra Chenla blev ironiskt nog också början på khmerernas storhetstid. Det handlade, enligt legenden, om den ovan nämnde dumdristige unge kungen Mahipativarman. Här säger samma källa att namnet Mahipativarman inte finns med i Angkorrikets kungalängd, och att denne kung kan ha varit en lokal regent som kanske regerade med Angkors goda vilja.

En arabisk resenär har givit oss följande berättelse;

En dag diskuterade den unge kungen Mahipativarman och hans premiärminister vad de skulle göra åt Java, som då var den starkaste sjöfararnationen i regionen. Kungen sade; "Jag har en önskan som jag vill få uppfylld." "Vilken är denna önskan ers majestät?" frågade hans rådgivare. "Jag vill ha kungen av Javas huvud på ett fat."

Då kungen av Java fick höra talas om detta seglade han med en 1 000 fartyg stark flotta uppför Mekongfloden och jagade bort khmererna som försvarade staden. Han lyckades ta den unge kungen till fånga och sade till honom; "Du har uttryckt önskan om att få se mitt huvud på ett fat. Om du hade önskat erövra mitt land eller bara härja delar av det skulle jag ha gjort likadant mot er khmerer."

"Då du bara önskat det första skall jag ge dig samma behandling som du ville ge mig och jag skall därefter återvända till mitt hemland utan att ta något som tillhör khmererna. Min seger skall bli en läxa till er efterträdare." Därefter högg han huvudet av kungen och sade till khmerernas premiärminister; "Leta nu reda på någon som kan bli en bra kung efter den här dåren och sätt honom på tronen efter den siste."

En annan källa har en liknande version av vad som hände;

Sultanen eller maharajan av Zabag (Maharat Sabak) มหาราชซาบาก från Sailendradynastin hade hört talas om att den unge kungen önskat livet ur honom vid flera tillfällen. Till sist tröttnade han och invaderade Chenla.

Han lyckades få fatt i kungen av Chenla och Maharajan frågade; “Vad har vi gjort mot Chenla så att du önskar att se kungen av Java död? … Jag skall därför behandla dig så som du hotade att behandla mig. Därefter skall jag återvända till Zabag, utan att plundra vilket jag är berättigad till. Min visade barmhärtighet skall fungera som en lärdom för andra.” Därefter lät han halshugga kungen av Chenla och tog med hans huvud till Java. Därefter, enligt legenden, skall det ha blivit en tradition för Chenlas kommande kungar att visa sin aktning för kungen av Java genom en bugning åt söder.

Det finns även en tredje version som liknar de två första;

Kung Mahipativarman hade under en kunglig festival blivit berusad och högt sagt åt den malajiske ambassadören att han ville ha maharadjan av Javas huvud på ett fat. Därför invaderade maharadjan Chenla och Mahipativarmans huvud hamnade på fatet istället. En prins vid namn Jayavarman togs med till Java som gisslan. Honom kommer du snart att få höra mycket om.

Allt vi vet och Funan och Chenla kommer från kinesiska källor. Men det finns inga arkeologiska bevis eller annat som bevisar de båda staternas existens. Staternas namn finns heller inte med på några inskriptioner från den här tiden och är okända på khmerspråket.

En del historiker menar att nuvarande Kambodja vid den här tiden bestod av många stater och att Funan och Chenla bara var de två viktigaste.


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Funan; Foonan, Fu-nan, ฟูนัน.

Champasak; Ban Kantakoeng, Bassac, Champa Nagapurisiri, Champa Nakhorn, Champasack, Champa Sak, Champasakti, Champassack, Champassak, Chummpasak, Nakhon Champa Nakhaburisi, Pasak?, จำปาสัก, จำปาศักดื์, จำปาศักด์.

Kaundinya Jayavarman; Gaundinya, Jayavarman Kaundinya, Kaundinya-Jayavarman, Konthinya โกณธิญญะ, Korn Danh Jaya Varaman, Phra Chao Kondinya Chaiyavaraman พระเจ้าโกณฑิญญะชัยวรมัน, Phra Chao Konthanya Chaiworaman พระเจ้าโกณฑัญญะชัยวรมัน, Phram Kondinya พราหมณ์โกณฑิญญะ, Shéyébámó, She-yeh-pa-mo, She-yeh-pa-no.
Alternativ regeringstid för Kaundinya Jayavarman; 478-514, 480-514, 487-514.

Rudravarman; Liutao Pamao, Liútuóbámó, Rodravarman.
Alternativ regeringstid för Rudravarman; 514-539.

Bhavavarman I; Bhadravarman I, Bhuvavarman.
Alternativ regeringstid för Bhavavarman I; cirka 550-590, 550-590?, 580-598.

Mahendravarman; Chet Sen (personnamn), Chitrasena, Mohendravarman, Sri Mahendra Varman, Sri Mahendravarman.
Alternativ regeringstid för Mahendravarman; 590-611, 598-610, cirka 600-616.)

Munfloden; Moon.

Buriram; Buri Ram, Changwat Buriram จังหวัดบุรีรัมย์, Muang Pae (Müang Pae) เมืองแปะ.

Chitrasena; Citrasena, Chet Sen (personnamn), Sitrasena.

Isanavarman I; Icanavarman, Isaravarman อีสารวรรมัน, Ishanavarman I, Phra Chao Isanaworaman 1 พระเจ้าอีศานวรมันที่ 1, Phra Chao Si Isanavarman พระเจ้าศรีอีศานวรมัน.
Alternativ regeringstid för Isanavarman I; 610-635, 611-640, 616-637.

Sambor Prei Kuk; Ishanapura, Sambhupura, Sambo, ซ็อมโบร์ไพรกุกห์, สมโบไพรกุก.

Bhavavarman II; Bhava Varman II.
Alternativ regeringstid för Bhavavarman II; 635-640, 635-cirka 650, 635-657, 639-656.

Jayavarman I; Djayavarman, Phra Chao Phawaworaman 1 พระเจ้าชัยวรมันที่ 1.
Alternativ regeringstid för Jayavarman I; 640-680, 640-681, cirka 657-690, 657-efter 690. Enligt en källa dog Jayavarman I 667. Men då kan han ju inte ha regerat till 681!

Banteay Prey Nokor; Banteay Prei Nokor.

Vat Phu; Vat Phou, Vat Pu, Wat Phou.

Jumsai: Xumsai.

Jayavedi; Jaya Devi eller Jayadevi (felaktigt).
Alternativ regeringstid för Jayavedi; 680-685, 690-713.

Vatten-Chenla; Nedre Chenla, Södra Chenla (Chenla Tai) เจนละใต้.

Land-Chenla; Övre Chenla, Norra Chenla (Chenla Nüa) เจนละเหนือ.

Tonle Sap; Boeung Tonle Sap, Thalesap Chenon ทะเลสาบเจนร, Thonle Sap, Toh Lay Sap, Tonlé Sap, Tonlesap โตนเลสาบ.

Pushkaraksha; Puskaraksha.

Alternativ regeringstid för Mahipativarman; cirka 780-788, 790-802.

Sailendradynastin; Selendradynastin, Shailendradynastin, Syailendradynastin.

Srivijaya; Anachak Siwichai อาณาจักรศรีวิชัย, Sribuza.

Zabag; Zapech, Zabaj.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-10-16, 19.39
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.