Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Minoritetsgrupper i norra Thailand

I norra nuvarande Thailand finns folkgrupperna lawa ละว้า och mlabri มลาบรี. De talar båda språk tillhörande språkgruppen mon-khmer. Lawa kommer jag att berätta mera om i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Lawafolket och wafolket.”


(Lawa i Chiang Mai)

Det tidigare nämnda folkslaget mlabri kallas också gula lövens andar (phi tong lueang) ผีตองเหลือง av thailändarna. De har fått sitt litet mystiska namn då de oftast befann sig så djupt inne i djunglerna att de sällan observerades av utomstående. Mlabri tycker inte om att bli kallade andar, men tycker om namnet gula lövens folk (chao tong lueang) ชาวตองเหลือง.

Mlabri hade vanan att använda bananblad som tak över sina hyddor eller som regnskydd. Då bladen gulnade efter en till två veckor drog de vidare till en ny plats i djungeln för att fortsätta sin tillvaro som jägare och samlare och efterlämnade då sina gula "visitkort.”


(Mlabri under ett regnskydd av bananblad)

Jordbruk och skogsavverkning har reducerat mlabris tidigare områden och kan inte längre föda dem. De har därför hamnat i något som snarare kan liknas vid en slavtillvaro där de tvingas arbeta delar av året för bergsfolket hmong i utbyte för mat och begagnade kläder. Mlabrikulturen tillåter nämligen inte att de äger egen mark. Några grupper mlabri har utnyttjats av turistbyråer som tagit med sina gäster för att "titta" på dem! Beroende på källan uppskattas mlabris samlade folkmängd till mellan 100-300 personer. En del av dessa finns i de thailändska provinserna Nan och Phrae. 

Mlabri lever åtskilda i mycket små nära familjegrupper bestående av 3-12 personer. Tyvärr har folkgruppen drabbats hårt av sjukdomar och felaktigt användande av bekämpningsmedel. Mlabri härstammar kanske ursprungligen från Laos och det påstås ibland att det även finns mlabri i Kengtung i Burma. Mlabri talar ett språk som tillhör kammugruppen, som i sin tur tillhör mon-khmerspråken.

I provinsen Nan i norra Thailand finns ett folkslag som kallas khmu (khamu) ขมุ. De flesta (fler än 600 000) bor i Laos och omkring 10 000 har bosatt sig i Thailand. Deras språk phasa khmu (phasa khamu) ภาษาขมุ är det största språket i den ovan nämnda språkgruppen med samma namn och som ingår i språkgruppen mon-khmer.


(Khmu)

Lua ลัวะ är en minoritetsgrupp i Laos även om det numera bor ett relativt stort antal i norra Thailand. En källa talar om 48 000 personer (1995). Deras språk tillhör också språkgruppen mon-khmer. Under Vietnamkriget (Songkhram Wiatnam) สงครามเวียดนาม flydde många lua från den laotiska provinsen Luang Prabang till provinsen Nan i Thailand. Det fanns också många lua i flyktinglägret Ban Vinai (Sun Ophayop Ban Winai) ศูนย์อพยพบ้านวินัย i norra Thailand, även om en överväldigande del var hmong. Flyktinglägret låg i det nordliga distriktet Pak Chom ปากชม i provinsen Loei.


(Distriktet Pak Chom i provinsen Loei)

Tidigt under 1970-talet och 1980-talet fick många luafamiljer tillstånd att bosätta sig i USA (Saharat Amerika) สหรัฐอเมริกา. De familjer som blev kvar i läger i Thailand flyttade tillbaka till Sainyabuli och närliggande laotiska provinser i mitten av 1980-talet och i början av 1990-talet. 1995 uppskattades deras antal i Laos till drygt 23 000. Observera att lua ibland felaktigt förväxlas med folkslaget lawa i Thailand! En Wikipediakälla slår dessutom samman lawa och lua till lavua!

Folkslagen phai (phai) พ่าย och mal (man) มาลล์ som är två undergrupper till lua, finns också i Laos och norra Thailand. Det finns 36 000 phai i provinsen Nan och 15 000 i Laos och omkring 4 700 mal i Thailand och drygt 23 000 i Laos.

Folkslaget palaung (palong) ปะหล่อง är en etnisk mon-khmerminoritet som finns i Shanstaten i Burma, i Yunnanprovinsen i Kina och norra Thailand. Endast omkring 5 000 av deras sammanlagda befolkningsmängd på 557 000 finns i Thailand.


(Palaung)

En minoritetsgrupp i norra Thailand, som företrädesvis finns i Kayahstaten (Rat Kaya) รัฐกะยา i Burma, har blivit känd då kvinnorna använder halsringar som får det att se ut som om de har längre halsar än normalt. De kallas kayan กะยัน och är en undergrupp till en folkgrupp kallad röda karener (kariang daeng) กะเหรี่ยงแดง, eller karenni (kharenni) คะเรนนี.


(Kayahstaten i Burma)


(Kayankvinna med halsringar)

Karenni, eller de röda karenerna, omfattar en rad olika etniska grupper i Kayahstaten. Namnet röda karener har de fått på grund av sina färgstarka röda huvudbonader och sjalar. Karenni talar språk tillhörande den tibetoburmanska språkgruppen. Shanfolket kallar denna grupp för padaung (padong) ปาดอง medan de kayan som finns i provinsen Mae Hong Son kallar sig själva kayan och vill inte bli kallade padaung.

Det var i slutet av 1980-talet och i början på 1990-talet som många kayan flydde till det thailändska gränsområdet, på grund av konflikter med den burmesiska militärregimen. Kvinnorna med halsringarna blev därefter en turistattraktion och de byar där de bosatte sig blev faktiskt självförsörjande och behövde ingen finansiell hjälp. 2004 uppskattade man att det fanns omkring 130 000 kayan i Burma och omkring 600 i Thailand i tre byar och ett flyktingläger.


Stavningsvarianter;

Lawa; Chao lawa ชาวละว้า, la-wa, lua, lwa.

Mlabri; Chao mlabri ชาวมลาบรี, chao yambri ชาวยัมบรี, ka ku, kha tong luang, mabri, ma ku, ma ku mla, mla bri, mrabri มระบรี, tongluang, tong lueng, yumbri.

Gula lövens andar; Phi tong luang.

Kammugruppen; Khmuic languages.

Khmu; Chao khamu ชาวขมุ, kaamu, ka che, kamhmu, kammu, kamu, kemu, khammu, khamu, khamuk, khomu, kmhmu, lao terng, mou, pouteng, pu thenh, tenh, theng.

Lua; Chao lua ชาวลัวะ, htin, kha thin ข่าถิ่น, kha t'in, lawa, lawia ละเวือะ, lua ลั้วะ, thin ถิ่น.

Pak Chom; Amphoe Pak Chom อำเภอปากชม.

USA; Prathet Saharat Amerika ประเทศสหรัฐอเมริกา.

Phai; Htin, thin eller t’in (Laos), thin prai ถิ่นไปรต์, kha phay, phay, prai ไปรต์, pray, thung chan pray.

Mal; Chao mal ชาวมาล, Htin, khatin, madl, thin, thin man ถิ่นมาลล์, t'in, tin.

Palaung; Benglong palong, dala-ang, deang (kinesiska), de'ang (kinesiska), ta'ang.

Kayan; Kariang khor yao กะเหรี่ยงคอยาว, kariang padong กะเหรี่ยงปะด่อง, kariang padong กะเหรี่ยงปาด่อง, kayan lahwi, padaung karen (kariang padong) กะเหรี่ยงปาดอง, yan pa doung.

Röda karener; Kayahli, Red Karen.

Karenni; Kayahli, kayah, kayahli.

Padaung; Kariang padong กะเหรี่ยงปะด่อง, kariang padong กะเหรี่ยงปาด่อง, padaung karen (kariang padong) กะเหรี่ยงปาดอง, yan pa doung.

Denna artikel senast uppdaterad: 2022-07-26, 20.03
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.