Efter Ayutthayas fall blev Burma själv hotat av en invasion från ett helt annat håll, nämligen från ett imperialistiskt Kina. Kineserna påstod att de kände sig hotade då burmeserna gick in i lao-shanområdet på gränsen till Yunnan. Kina, som lydde under Qianlong-kejsaren จักรพรรดิเฉียนหลง (r. 11 oktober 1735-8 februari 1796), menade att landet utsattes för burmesisk aggression och 1768 skickades en armé från Yunnan in över gränsen till shanstaterna i Burma.
Andra källor talar om fyra kinesiska invasionsförsök som börjat redan 1765 och som fortsatte fram till 1769. Hur som helst hade Yunnanprovinsen i Kina nyligen intagits av manchuerna (chao maenchu) ชาวแมนจู och det förekom oroligheter vid gränsen mellan Burma och Yunnan. Manchuerna hade på 1600-talet besegrat Mingkejsarna och tagit över makten i Kina.
Burmeserna lyckades försvara sig mot kineserna, men vid ett tillfälle var kineserna bara 50 kilometer från Ava innan de blev grundligt besegrade. Att burmeserna lyckades hålla kinesernas invasionsstyrkor stången var en stor militär bedrift. Striderna försvagade dock Burma, vilket skulle få stor betydelse för siameserna i det kuvade Siam. Kineserna inledde fredsförhandlingar med burmeserna i Kaungton i nuvarande norra Burma, som 1770 resulterade i en fred.