Modern tid - Det ökande kommunisthotet
Oktoberrevolutionen 1958

Den 20 oktober 1958 kände Sarit sig åter stark nog att överta makten. Han hade flugit hem från England i all hemlighet och klockan 23.15 proklamerade Sarit att en revolution hade genomförts med stöd av armén, flottan, flygvapnet samt en del civila. Sarits kupp kallas ibland för "kuppen mot sig själv."

Sarit höll ett radiotal där han sade att landet var hotat både inifrån och utifrån av kommunistisk infiltration. Regeringen avsattes, nationalförsamlingen upplöstes, författningen avskaffades, samtliga politiska partier förbjöds, politiska ledare varnades och det infördes undantagstillstånd.

Samtidigt som kuppen ägde rum befann sig Kulap Saipradit med en delegation thailändska författare i Sovjetunionen, där man deltagit i ett möte med andra författare från Asien och Afrika. De deltagare som valde att åka hem blev alla gripna vid sin hemkomst.

Kulap själv valde att bege sig till Kina, där han sedan började undervisa i thailändsk litteratur på ett universitet i Peking. Han blev sedan något av en symbol för demokratirörelsen i exil, där Pridi också fanns med. Senare i livet gifte sig Kulaps son med Pridis dotter Wanee (Wani) วาณี.

Mer än 100 regeringskritiker arresterades och bland dem fanns den tidigare omtalade Chit Phumisak och pressfriheten inskränktes drastiskt. En rad tidningar stängdes och i flera månader jagade polisen vänstergrupper som hade kritiserat korruptionen i landet och som dessutom hade givit uttryck för neutralistiska tankar som ansågs vara ännu farligare.

Den stora centrala fackföreningen, vars medlemmar till största delen bestod av kineser förbjöds och ett nytt regeringskontrollerat förbund bildades. Studentkommittéerna upplöstes och socialdemokraternas ledare Thep Chotinuchi,t vars väsentligaste politiska stöd hade varit det fattiga nordöstra Thailand, arresterades.

Thep var den mest framträdande av de thailändska neutralisterna och han motarbetade Thailands allians med väst. Thailand regerades nu genom dekret från revolutionsrådet (Khana Patiwat) คณะปฏิวัติ och Sarit bildade ett nytt parti som fick namnet Revolutionspartiet (Phak Patiwat) พรรคปฏิวัติ.

Phayom Chulanont hade återvänt hem från sin exil i Kina inför valen i februari 1957 och blev som vänsterman invald i parlamentet. Då Sarit Thanarat tog makten sade Phayom farväl till sin familj och gick under jorden. Han blev nu känd som kamrat Too Khamtan (Sahai Tu Khamtan) สหายตู้คำตัน.

Den 28 januari 1959 presenterades en ny tillfällig författning och den 9 februari tillträdde Sarit som premiärminister. Den 23 februari genomgick han en allvarlig operation i Bangkok utförd av amerikanska kirurger. Sarit hade nu återvänt till Phibuns politik från 1952-1954 och slog hårt ner på all opposition mot hans utrikespolitik.

Tidigt 1959 hämtade Sarit hem den thailändske USA-ambassadören Thanat Khoman och utnämnde honom till utrikesminister. Han kom att representerade en frisk fläkt i den thailändska utrikespolitiken då han stod politiskt nära andra regimer i Sydostasien.

Han hade utnämnts för att för att föra en politik som kunde ta udden av anklagelserna om att Thailand var en satellitstat till USA, vilket vissa neutrala länder hade hävdat. Även Luang Wichit hade återvänt hem och fick en plats i regeringen och blev en av Sarits närmaste medarbetare och rådgivare.


Stavningsvarianter;

Revolutionsrådet; Revolutionary Council.

Revolutionspartiet: Revolutionary Party.

Denna artikel senast uppdaterad: 2019-12-19, 16.16
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.